Havet är djupt….

Läste precis mitt inlägg från imorse där jag skriver att “hoppas jag bär med den här känslan hela dagen”. Vilket skämt. Vi hamnade på en strand vi varit på tidigare men idag blåste det -mycket. Eftersom vågorna är höga & jag är rädd speciellt med tanke på att det är en stenstrand så vågade jag inte bada själv- som tur är.  Första gången var jag själv kvar i vattnen & jag hann tyvärr inte parera för en våg som slog rakt över mig så jag tumlade runt.  Direkt efter kom nästa våg & gjorde samma sak. Mitt i paniken snor den med sig mina flipflops som jag badar i eftersom det är stenigt & jag har känsliga fötter. Jag lyckas ta mig upp på stranden, skakig & får springa runt & jaga mina tofflor som sköljer in över stranden men en våg sen ut igen. Snart kommer kilen till min räddning & lyckas ta fatt den ena och jag den andra. Blev skakig & omtumlad & det tog en stund innan det släppte.

Efter ett tag när vågorna sköljt över våra handdukar i en överraskning, jag är sur för att havet ör argt så bafödar vi igen.  Det är fan inte lätt att ta sig i med alla vågjävlar.

Jag tar mig i och försöker hålla mig så pass nära stranden att vågorna inte ska slå precis mot mig. Tittar ut mot havet & ser en jättevåg komma emot mig. Beslutar mig snabbt för att simma ut & möta den eftersom jag typ ser döden framför mig om den skulle slå mot mig. Jag är tyvärr inte så kvick eller modig att jag vågar simma in i den. Vågen är hög & jag får lätt panik när jag åker på den för att den är så hög. Ser att nästa lika höga våg är på väg. Simmar ut lite för att möta den. Lätt panik för att den också är hög som den andra och det kommer fler. Jag märker inte att jag har dragits ut av vågorna när jag simmat ut mot dem. Killen ropar in mig mot stranden och jag hade nog simmat ut ytterligare för att möta vågorn om han inte gjort det. Här börjar den riktiga paniken.  Jag simmar in men inget händer. Jag kommer ingenstans. Försöker rida på en våg som kommer inåt men den drar mig nästan ut istället. Ungefär här tror jag att jag börjar använda hundsim?!!? Läskigt att man gör sånt i paniksituationer som inte funkar. Kommee ju knappast längre fram då. Lyckas till sist få tag i killens hand mitt i en våg som sköljer över mig. Sväljer saltvatten. Och igen. Kan inte andas. Hyperventilerar. Killen får typ kasta upp mig ur vattnet sen sätter jag mig på stranden och bara skakar och gråter. Jag var skakig långt efteråt och drack till ovh med vin till lunch för att lugna nerverna. Det var vitt vin & hjälpte tyvärr inte. Sen vågade jag knappt bada & jag kommer nog inte våga bada nör det ör minsta lilla våg i fortsättningen

image

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s